lindfridab

Helgen började så bra med blommor i halsbandet och solen i ögonen. Harry njöt av barn som kastade pommes frites och utsikten var som alltid, fabulös.


När kvällen kom knoppade vi i en dubbelsäng. Lyx för en trångbodd stockholmare som Harry!
Men så plötsligt kom hostan. Med hostan kom slemmiga kräkningar. Harry hann med att kräkas på trappan, på trägolvet, på gruset, i gräset och i bilen. Lyckligtvis prickade han av förarsätet där P så gärna sitter. På väg hem fick han ligga på hushållspapper. Det var sådär skönt.


Till en början gjorde Harry sig ren och fin efter varje kaskadspya men tillslut orkade han inte mer..


Tydligen kallas detta för KENNELHOSTA. Det är tacken man får då man lägger ut 3000 kr/mån på hunddagis. Det är ingen fara så länge han inte får hög feber sa veterinären. Men vi kommer aldrig få veta om Harry har hög feber eller inte för han tänker inte få en febertermometer instoppad i röven. Det visade han klart och tydligt! Nu blir det istället Bisolvon och druvsocker. Vård-av-Hund hade suttit bra imorgon då det ska bli 20+ och soool!